När ni köper exempelvis en gemensam bostadsrätt och lägger olika stora kontantinsatser så bör ni endera se till så att ägandeandelarna i köpeavtalet specificeras i enlighet med de insatser ni gör eller upprätta ett skuldebrev er emellan.
Efter detta upprättar ni ett samboavtal som avtalar bort sambolagens bodelningsregler. I händelse av en separation så delar ni därmed på bostadsrätten i enlighet med hur stor andel var och en av er äger och skuldebrevet består.
Upprättar ni inget samboavtal så delas bostadsrätten lika er emellan och skulden i skuldebrevet är avdragsgillt.
Vill ni enkelt reglera att ni betalat olika mycket men äger bostaden till lika stora andelar så kan ni ladda ner ett "Samboavtal och skuldebrev vid olika kontantinsats i gemensam bostad" från Juridiska Dokument!
Värdering - begrepp
Marknadsvärde
.
- Det som egendomen kostar på marknaden.
- Ett justerat marknadsvärde, kan man kalla denna värdering. Man använder inköpspriset, värderar om det till marknadsvärdet och drar av för slitage. Används mest för lägenheter.
- Det som det kostar att köpa in motsvarande egendom vid en bestämd tidpunkt. Denna värderingsform är mest rättvis att använda då det ju är just det den ena sambon måste göra: köpa ny soffa osv.
- Används för fastigheter och motsvarar ca 75% av fastighetens marknadsvärde. Taxeringsvärdet ligger till grund för uträkning av fastighetsskatt.
.
Hur värderar man egendom vid en bodelning?
Det finns faktiskt ingen lag som reglerar hur man värderar sambobostad och samboegendom vid en bodelning, men det finns praxis att ta till om man inte kommer överrens om vilket värde man skall använda vid beräkningen.
De olika värdena är:
1. Marknadsvärde
2. Bruksvärde
3. Återanskaffningsvärde
4. För fast egendom: taxeringsvärde
Det är det mest aktuella värdet som skall beaktas, dvs det värde tillgångarna har när samborna skall dela upp egendomen.
Kan inte samborna enas om värdet så kan alltid en värderingsman göra en värdering.
.
De olika värdena är:
1. Marknadsvärde
2. Bruksvärde
3. Återanskaffningsvärde
4. För fast egendom: taxeringsvärde
Det är det mest aktuella värdet som skall beaktas, dvs det värde tillgångarna har när samborna skall dela upp egendomen.
Kan inte samborna enas om värdet så kan alltid en värderingsman göra en värdering.
.
Samäganderätt - igen
I ett tidigare inlägg skrev jag lite om samägande mellan sambor (här), men jag tänkte vidareutveckla detta lite.
Enligt samäganderättslagen så innebär ett ägande med samäganderätt att varje ägare har rätt till en ideel andel, dvs en lott i egendomen/tillgången som man äger. Äger ni som sambor en bil tillsammans så äger ni den till en viss procent. Går således vindrutan sönder så kan en av er inte hävda att det är den andres del som skadades, utan ni ersätter den båda två eftersom man inte äger en konkret del genom samäganderätten.
Om det finns klara bevis, genom exempelvis ett samäganderättsavtal, på hur mycket var och en av samägarna äger så är saken klar angående hur mycket ni lägger på förvaltning resp hur stor andel ni får av vinsten. Finns inga sådana bevis så utgår man från att ni äger lika stor andel var.
Kan man inte samarbeta angående den samägda tillgången så kan tingsrätten utse en god man som sköter om förvaltningen.
Eftersom samäganderättsegendom inte ingår i en sambobodelning så måste samäganderätten upphävas genom:
1. Frivillig upplösning av samäganderätten, dvs en av samborna löser ut den andre alt säljer tillgången och delar på pengarna.
2. Försäljning genom god man, dvs tingsrätten utser en god man att sälja tillgången.
.
Enligt samäganderättslagen så innebär ett ägande med samäganderätt att varje ägare har rätt till en ideel andel, dvs en lott i egendomen/tillgången som man äger. Äger ni som sambor en bil tillsammans så äger ni den till en viss procent. Går således vindrutan sönder så kan en av er inte hävda att det är den andres del som skadades, utan ni ersätter den båda två eftersom man inte äger en konkret del genom samäganderätten.
Om det finns klara bevis, genom exempelvis ett samäganderättsavtal, på hur mycket var och en av samägarna äger så är saken klar angående hur mycket ni lägger på förvaltning resp hur stor andel ni får av vinsten. Finns inga sådana bevis så utgår man från att ni äger lika stor andel var.
Kan man inte samarbeta angående den samägda tillgången så kan tingsrätten utse en god man som sköter om förvaltningen.
Eftersom samäganderättsegendom inte ingår i en sambobodelning så måste samäganderätten upphävas genom:
1. Frivillig upplösning av samäganderätten, dvs en av samborna löser ut den andre alt säljer tillgången och delar på pengarna.
2. Försäljning genom god man, dvs tingsrätten utser en god man att sälja tillgången.
.
Lite mer om lilla prisbasbeloppsregeln
I ett av mina tidigaste inlägg skrev jag om den lilla prisbasbeloppsregeln (Läs här). Denna regel kommer endast i fråga när en av samborna avlider och tas alltså inte i beaktande vid en bodelning vid en separation.
Lilla prisbasbeloppsregeln innebär alltså att den efterlevande sambon har rätt att få ut tillgångar till ett värde som vid tidpunkten motsvarar två prisbasbelopp (exempelvis så är prisbasbeloppet för 2009 42 800 kronor).
Är man gift så har man rätt att behålla tillgångar som motsvarar fyra prisbasbelopp.
.
Lilla prisbasbeloppsregeln innebär alltså att den efterlevande sambon har rätt att få ut tillgångar till ett värde som vid tidpunkten motsvarar två prisbasbelopp (exempelvis så är prisbasbeloppet för 2009 42 800 kronor).
Är man gift så har man rätt att behålla tillgångar som motsvarar fyra prisbasbelopp.
.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
