Lilla prisbasbeloppsregeln

Lilla Prisbasbeloppsregeln kommer på tal om den ena sambon avlider och den ger den efterlevande sambon rätt att vid en bodelning få ut tillgångar ur den gemensamma bostaden och bohaget till ett värde av två prisbasbelopp. (År 2017 är prisbasbeloppet 44 800 kronor så två ppb är således 89 600 kronor)

Exempel: Om den efterlevandes del i samboegendomen uppgår till 70 000 kronor efter bodelningen så har han/hon rätt att få tillgångar till ett värde av 19 600 kronor av den avlidnes del av samboegendomen/bostaden. (89 600 - 70 000 kronor)

Finns det tillgångar som motsvarar mindre än två prisbasbelopp så får den efterlevande sambon behålla allt. Observera att prisbasbeloppsregeln endast gäller den gemensamma bostaden och samboegendomen. Detta innebär att om det inte finns tillgångar inom dessa ramar som täcker upp till "taket", så kan man inte kräva ut det ur tillgångar utanför samboegendom/bostad.

Denna regel går före särkullbarnens rätt till arv och det som den efterlevande sambon ärver enligt lilla prisbasbeloppsregeln ärvs med full äganderätt och ger således inte den avlidnes arvingar någon rätt till efterarv.

Har man upprättat ett samboavtal så har man avtalat bort bodelningsreglerna och lilla prisbasbeloppsregeln.


.

Lite mer om lilla prisbasbeloppsregeln

I ett av mina tidigaste inlägg skrev jag om den lilla prisbasbeloppsregeln (Läs här). Denna regel kommer endast i fråga när en av samborna avlider och tas alltså inte i beaktande vid en bodelning vid en separation.

Lilla prisbasbeloppsregeln innebär alltså att den efterlevande sambon har rätt att få ut tillgångar till ett värde som vid tidpunkten motsvarar två prisbasbelopp (exempelvis så är prisbasbeloppet för 2009 42 800 kronor).

Är man gift så har man rätt att behålla tillgångar som motsvarar fyra prisbasbelopp.


.